Löpning när den är som bäst

0kommentarer

Det är en härlig känsla när man känner att kroppen håller och man har styrka och ork i kroppen att pressa den på sina träningspass. Min hälsena har jag inte kännt av alls på över 1månad och det är underbart. Jag springer längre och tuffare pass och utmanar mig själv på ett sätt som jag nästan aldrig gjort. Jag känner att jag är i en bra form.
 
Loppen jag ska springa (Tjejmilen 1:a sept. och Stockholm halvmarathon 15:e sept.) börjar närma sig. Och jag börjar känna pressen på att jag måste springa långpass och mer asfalt.
 
Idag sprang jag ett nytt backpass som jag läste om i Fitnessmagazine. Man värmer först upp under en 1-2km lång sträcka med lugn jogg, hittar en lagom backe som man springer uppför 5gånger, därefter springer man i maxtempo 200-400m och upprepar med backe 5gånger och 200-400m max. Om det är första gången man kör detta upplägg kan man göra två upprepningar, vilket jag gjorde. Är man mer vältränad kan man köra så många gånger som upp till 5gånger.
 
Backarna kändes riktigt bra. Jag orkade lyfta knäna och orka hela backen. raksträckan på 200-400m var jobbig men eftersom man bara kör en så tänker man att det är ok att typ dö när man springer den i maxtempo. 2:a varvet kändes ok oxå men den sista 200-400m var riktig jobbig och jag fick stanna och hämta andan en stund innan jag lugnt joggade hemåt. Men det kändes riktigt bra att ta ut sig så och jag tror faktiskt att jag hade orkat ett 3:;e varv men det får bli nästa gång :-)
 
Nu har snart barnen somnat och jag ska hoppa in i duschen. Älskar att träna så man blir helt slut och man känner sig nöjd. Benen kändes pigga, I LOVE it!!

Kommentera

Publiceras ej