En bild säger mer än tusen ord....

I förrgår skulle jag ge mig ut på en löprunda på ca5km. Jag har varit trött i vaderna efter långpassen och känt som om de är cementklumpar men det har gett med sig och jag har inte haft ont. Jag värmde upp och började springa, redan vid första löpsteget kände jag som en liten hård klump på vänster vad och ju längre jag sprang desto ondare gjorde det och det kändes som om den spred sig ut i hela vaden, tillslut var jag tvungen att stanna efter knappt 2km och linka hem.

Tänkte att vafan, detta får inte hända nu. Så fort jag kom hem lindade jag min vad hårt och tog fram is och la foten i högläge, fan vad duktig jag var nu va? Jag såg att gbgvarvet försvann ur min planering och kände jag mig ledsen och uppgiven och bara jättelåg... Sen tog det inte så lång stund så började jag istället tänka att skitsamma om det inte blir något gbgvarv, det kommer andra lopp såsom stockholm halvmarathon i september.

 

Sen har jag linkat här hemma och kört med tens och det känns lite bättre. Men nu får jag vila med löpningen 1-3veckor beroende på hur det känns i vaden. Vår coach i boxen trodde på min berättelse att det inte var en bristning utan mer kramp och det vore ju bra för då kommer det gå över snabbare. håll nu tummarna för mig.